onsdag 8 juli 2015

Tjuren i Pamplona

Vid halv åttatiden samlades vi på torget där tjurarna skulle göra entré efter den första backen.
Portarna stängdes. Nu fanns det ingen återvändo. Det var mest män, men även några kvinnor.
Jag fattade aldrig om det var förbjudet för kvinnor. Nu var dom här och det förbudet skulle gå
samma väg som det löjliga kvinnoförbudet i Vasaloppet.
Alla såg sammanbitna ut, försökte skämta, men vad fanns det egentligen att skämta om?
Alltihop var idioti och ändå var vi här för att bevisa vår manlighet.
Charlie såg ovanligt seriös ut. Han hade gjort det här några gånger förut. Han kom fram till
mig och Johan.
”Skönt att du inte har cowboybootsen på dig”. Han klappade Johan på axeln som blev nervös
och satte sig ner för att knyta om de nya gympadojorna .
”Kom ihåg vad jag säger nu. Få för fan inte panik, titta framåt och ramla inte. Ser ni den där
böjen där nere?”
Han pekade på torgets avslutning som svängde in i en brant högerkurva.
”Har tjurarna hunnit ikapp oss dit, så sväng in bakom kröken och stanna där, men hamna inte
i vägen för de andra för då blir det kaos. I normala fall blir man ikappsprungen av tjurarna där
nere. Om man springer på blir det en lång smal gata och det är oftast där folk faller och blir
stångade”.
Jag kände mig plötsligt skitnödig, fick en idé om att hoppa över staketet. Jag satte upp
händerna på träväggen för att kolla om jag kunde svinga mig över, men en bask klappade till
mig på händerna med en tidning.

Det sved. Jag fattade vinken. Nu var det för sent att ångra sig. Plötsligt small skotten,
tjurarna var på väg. Jag kollade efter Charlie och Johan, men dom syntes inte.
Tjurarna kom uppför backen och folk kom rusande mot mig. Det var som att drunkna. Alla
rusade för livet, få inte panik. Jag försökte hålla mig kall. Vad hade han sagt om hörnet?
Jag hade två hundra meter dit, samtidigt som tjurarna kom invällande över torget. Ett tåg av
kraft och pissdoft kom emot mig.
Helvete, så snabba dom var. Dom bara dånade fram över torget. Jag rusade för allt jag
orkade. Helvetes djävlar så mycket folk ..'

Vi sprang, nästan slogs, för att komma till en plats där tjurarna säkert kunde passera. Jag
tittade mig inte om utan sprang mot den räddande hörnan.
Det var ett enormt vrål över oss. Folk bankade i träplanken och skrek. Jag föll, snubblade
och kom upp igen. Mamma mia, tankarna rusade runt i skallen. Varför detta?
Jag kom fram till hörnet. kastade mig in bakom väggen. Jag var inte ensam, tre, fyra man
gjorde samma sak.

Jag fick en fruktansvärd smäll mitt i ansiktet. Pissdoften av en jättelik tjur passerade. Någon
skrek. Jag låg golvad på gatan.
Allt var vitt, ont. Jag såg tjurarna passera längre bort, försvinna med pöbeln efter sig ...
Några vitklädda män lyfte upp mig, kramade om mig. Hombre, bueno. Jag var på allas
läppar, fram med vinsäcken. Jag fick några riktiga duschar och alla klappade om mig.
Vi log som fånar mot varandra. Baskerna dansade och sjöng. Jag tittade mig omkring. Jag
hade klarat mig, hade lust att göra om det.