Samos, Kos, Sverige
Jag läser om läget på Samos, vet hur det är på Kos,,,det väller in flyktingar, grekerna gör så gott de kan, men situationen är ju helt hopplös för alla. Och på det turister som vill ha en skön stund i solen men hela tiden får uppleva denna tragedi på nära håll. En tragedi som drabbar oss alla.
Vad gör man? Röstar på SD. Hur fan kan nån tro att SD har något att komma med. Ska vi bli som Ungern, bygga en mur? Hur många av oss skulle stå ut med skammen att veta att folk dör som flugor för att vi bygger en mur? Hur många kan klara en sådan skam?
Jag upplever att Europa allt mer blir som efter andra världskriget. Vi måste bygga upp hela Europa, hjälpa folk som går under pga vansinniga krig. Jag ser ingen möjlighet att undslippa det ansvaret.
Vi lever i en ny tid. En mörk tid. Den går inte att rymma ifrån. Den nya mörka tiden kan betyda att vi får ge ifrån oss en del priviligerier,,,,om man ser tillbaka så har vi sugit ut en del länder rejält,,kanske är det dags att betala tillbaka...
Portugal är på tapeten. Många reser dit och snackar om deras drogliberalism. Efter frigörelsen 1974, Spanien 1975, så drog det igång en vansinnig drogliberalism i dessa länder. Man rökte på och man drogade tungt. Det var helt galet. Jag var med i båda länderna och såg eländet, mest i Spanien.
2001, drog man till med en ny grej i Portugal, man släppte på de svagare drogerna, det var förbjudet att sälja men man la alla pengarna på vård istället för att jaga knarkare. Jag tror vårdkostnaden gick upp till tre gånger vad det kostat tidigare. Det var bra, men inte slutade man röka på eller använda svagare droger. Användningen har ökat, fler får vård,,, så avkriminaliseringen hade både en god och en dålig sida.
Själv avskyr jag alla som puffar och super. Speciellt puffarna har jag ledsnat på för länge sedan. Jag orkar inte se deras koögon och höra deras släpiga, imbecilla inlägg.
Fotografi.
Polarn Fricken hade träffat Erik Eriksson i Grisslehamn och där var också en annan gammal fotograf, Paolo R. Det slog mig plötsligt hur det fotografiska har förändrats. Förr gick vi ut och plåtade lite projektaktigt, idag är det mer att man dräller med kameran på väg till Konsum och tror man tar bilder. Om man kollar den egentligen enda svenska, nordiska fotosajten så är ju nästan alla inlägg av den typen,,,,jag tog kameran och gick en runda i Gamla stan....
En annan grej som jag funderar över är dessa fotopromenader,,,typ 125 stycken går ut i en stad tillsammans för att fotografera och så får man se bilderna, typ, fem man står runt en brud och plåtar henne...nån slags gangbang...det är ju helt ofattbart. Hur kan fotografer sänka sig så lågt?
Nåja, som man bäddar får man ligga. I morgon är det Gnesta. Givetvis ska det regna men en bulle och en fika ska man väl få till.
Vad gör man? Röstar på SD. Hur fan kan nån tro att SD har något att komma med. Ska vi bli som Ungern, bygga en mur? Hur många av oss skulle stå ut med skammen att veta att folk dör som flugor för att vi bygger en mur? Hur många kan klara en sådan skam?
Jag upplever att Europa allt mer blir som efter andra världskriget. Vi måste bygga upp hela Europa, hjälpa folk som går under pga vansinniga krig. Jag ser ingen möjlighet att undslippa det ansvaret.
Vi lever i en ny tid. En mörk tid. Den går inte att rymma ifrån. Den nya mörka tiden kan betyda att vi får ge ifrån oss en del priviligerier,,,,om man ser tillbaka så har vi sugit ut en del länder rejält,,kanske är det dags att betala tillbaka...
Portugal är på tapeten. Många reser dit och snackar om deras drogliberalism. Efter frigörelsen 1974, Spanien 1975, så drog det igång en vansinnig drogliberalism i dessa länder. Man rökte på och man drogade tungt. Det var helt galet. Jag var med i båda länderna och såg eländet, mest i Spanien.
2001, drog man till med en ny grej i Portugal, man släppte på de svagare drogerna, det var förbjudet att sälja men man la alla pengarna på vård istället för att jaga knarkare. Jag tror vårdkostnaden gick upp till tre gånger vad det kostat tidigare. Det var bra, men inte slutade man röka på eller använda svagare droger. Användningen har ökat, fler får vård,,, så avkriminaliseringen hade både en god och en dålig sida.
Själv avskyr jag alla som puffar och super. Speciellt puffarna har jag ledsnat på för länge sedan. Jag orkar inte se deras koögon och höra deras släpiga, imbecilla inlägg.
Fotografi.
Polarn Fricken hade träffat Erik Eriksson i Grisslehamn och där var också en annan gammal fotograf, Paolo R. Det slog mig plötsligt hur det fotografiska har förändrats. Förr gick vi ut och plåtade lite projektaktigt, idag är det mer att man dräller med kameran på väg till Konsum och tror man tar bilder. Om man kollar den egentligen enda svenska, nordiska fotosajten så är ju nästan alla inlägg av den typen,,,,jag tog kameran och gick en runda i Gamla stan....
En annan grej som jag funderar över är dessa fotopromenader,,,typ 125 stycken går ut i en stad tillsammans för att fotografera och så får man se bilderna, typ, fem man står runt en brud och plåtar henne...nån slags gangbang...det är ju helt ofattbart. Hur kan fotografer sänka sig så lågt?
Nåja, som man bäddar får man ligga. I morgon är det Gnesta. Givetvis ska det regna men en bulle och en fika ska man väl få till.