What can I do for you
Stig T Karlsson gick bort. Han var en klassisk fotograf som betydde en hel del. Hans flottarbilder och några bilder från Sicilien, tyckte jag var hans bästa. Väldig poesi i dom. Jag flottade en gång själv, eller rättare sagt, flera gånger i min ungdom. Men, man måste lära sig hacka i båtshaken på rätt sätt annars rycks den med stocken och man går en del kronor back.
Jag drog mest ut stock från land men ibland stod jag o sorterade stock som kom emot mig i full fart. Stark blev man, jävligt stark och smidig.
Med åren bytte Stig T stil. Han reste en hel del och gjorde serier och vardagsbilder, människor på gatan. Jag var inte överförtjust i dom, men han radade upp kanske hundra bilder från gatan i tex Indien. Det blev en collageverkan.
Jag lägger upp en del yngre fotografers bilder. Jag tycker om det. Kul att få hjälpa till att sortera och skapa impakt. Det är viktigt att visa många bilder på samma gång. Det är så man ser om en fotograf är något att ha. Impakt, livsverk, många bilder. Där rör det sig.
Tillmans fick Hasselblad. Han är bitvis bra, tycker jag, men Käre Anders P är den ende värdiga representanten för Hasselblads pris numera. Efter honom kan vi diskutera någon annan. Han får väl bli 75 innan han får det. Helt okej, det med, men priset ska han ha.
Jag vill också ha Hasselbladspriset. Då skulle jag lägga millen på ett litet hus i Spanien, dra mig tillbaka och skriva fem, sex romaner om livet.
Så är det, så är det.
I Italien körde det ett lopp idag, som slutade i Siena. Snart är man där. Våren hade helt klart kommit en bit längre än hos oss.
Jag läser Arne Dahl. Helvete vilka krångliga böcker han skriver, men man kommer till slutet utan att fatta ett skit. Det är också en prestation. Både från honom och av mig.
