Fotobokspriset??
Min polare förläggaren gjorde helt annorlunda. Han stod och kollade snett, väldigt snett på bilderna. Det var som om han kollade in strukturerna på fotopapperet eller hur passepartouterna var skurna. Han tittade i alla fall inte på innehållet.
På samma sätt är det med SFFs fotobokspris. Jag har sedan många år inte fattat vad det går ut på? Är det hur snyggt en bok är gjord som gäller, eller har innehållet någon betydelse? Och hur kan man blanda så olika sorts böcker och jämföra dom? Jag har varit nominerad någon gång men idag skulle jag aldrig slänga in en bok på fotobokspriset eftersom jag inte riktigt fattar vad det handlar om?
Fotobokspriset ställer också en annan fråga. Tendenserna, tidens påverkan. Är det inte så idag att många, även de sk dokumentära fotograferna, har anpassat sig till en slags galleristil. Man har ingen egen stil utan man plåtar efter en slags trend, eller estetik. Vad som fungerar på ett galleri, typ brutalkontrast, brutalavhumanisering. färgförskjutning, idébaserat osv...estetiken är första valet, formen andra och innehållet det tredje och svagaste valet i den kedja val man gör för att få visa sina bilder.
Jag är också ganska besviken på dem som skriver om fotografi, för deras val för hur de skriver och berättar om fotografin, är helt klart det estetiska. Det verkar som väldigt många är helt oförmögna att dra slutsatser om bildens innehåll. om bildens politiska tema, och bildens mans eller kvinno eller människosyn. Utan allt som bedöms börjar i det estetiska och det är där vi närmar oss fotobokspriset. Det verkar helt enkelt helt och hållet vara ett estetiskt pris och det gör priset ganska ointressant. Jag tror man får ta ett nytt grepp, försöka hitta en form där man inte jämför så olika sorters fotografi, för är det fotobokens matriella kvalitet som ska bedömas, så kanske det ska sägas rakt ut. Om innehållet har någon betydelse kanske det ska framhävas. Någonstans tror jag det är dags att välja spår, inte bara blanda allt huller om buller.
