En trött tjej utanför ICA

Det sitter en ganska trött tjej utanför ICA. Jag brukar heja på henne, ger henne en slant då och då. Jag tänker ofta på henne. Häromdagen satt jag i bilen en halvtimme och skrev, kollade på henne, tänkte på livet. Hon satt där, invirad i filtar. Det kunde ha varit min dotter. Samma ålder. Hur känner hon sig? Är hon inte helt förtvivlad dygnet runt? Hon måste ju se och förstå att hon inte fått någonting i livet. Hon kan ingenting, har ingen utbildning, ler vänligt då man passerar men i obevakade ögonblick kan man ju se hur in i märgen trött hon är.
Hon är i min dotters ålder och har fått ingenting av livet. Absolut ingenting har hon fått gratis i livet. Jag tänker ibland på var hon tar vägen på kvällen? Var sover hon? Hur sover hon?

Alla fattar ju att det måste bi en ändring. Nu får EU ta i med hårdhandskarna. Dessa människor måste kunna överleva där dom bor och de måste få utbildning.

Igår blev jag lite brydd. Vi hade en liten fototräff och folk som jag trodde läste min blogg, visade sig bara läsa den om jag länkade till Facebook. Det var en lärorik insikt. Länkar du inte upp den till Facebook så läses den inte så mycket. Skillnaden mellan att länka upp och inte länka upp är ca 700 läsare om dagen. Mycket intressant.