En liten allmän fundering
En vardags bild, en sådan där som man tar i ett kort andetag då man svänger runt ett hörn.
Idag hade Anders Fricken, fixat ett labb till mig. Jag kom in i ett rum med lampor, inrett, fixt och färdigt. Bara hålla upp vätskorna och kopiera.
Första tanke. Så JÄVLA svårt det är i jämförelse med det digitala. Sånt enormt hantverk det är att kopiera och här snackar ni med en som stått i mörkrum kanske fem timmar om dagen i trettiofem år. Svårt, svårt. Jag började med mina svåraste negg, hästen i motljus på Skogsnäs och den lilla ungen med det vilda håret. Svåra negg.
Andra tanken. Så JÄVLA bra det blir. Analoga bilder som kopieras i bad är HELT outstanding. Det blir bra digitalt, men om vi snackar om det BÄSTA, så är vanlig klassisk kopiering totalt överlägset digitalt i svartvitt. Fråga mig inte varför, men det är så. MEN, det är också så enormt mycket svårare att kopiera klassiskt.
Tredje tanken. Sånt slit det är att kopiera klassiskt, men vilken känsla det är. Vad är det som händer med papperet egentligen då det ligger i badet? Det är liksom inte bara ett papper, det är mer än så.
Nu kär jag ut en femtio, sjuttio bilder, sedan har jag kopierat för sista gången i mitt liv. Då lämnar jag det gamla för sista gången också.
Idag hade Anders Fricken, fixat ett labb till mig. Jag kom in i ett rum med lampor, inrett, fixt och färdigt. Bara hålla upp vätskorna och kopiera.
Första tanke. Så JÄVLA svårt det är i jämförelse med det digitala. Sånt enormt hantverk det är att kopiera och här snackar ni med en som stått i mörkrum kanske fem timmar om dagen i trettiofem år. Svårt, svårt. Jag började med mina svåraste negg, hästen i motljus på Skogsnäs och den lilla ungen med det vilda håret. Svåra negg.
Andra tanken. Så JÄVLA bra det blir. Analoga bilder som kopieras i bad är HELT outstanding. Det blir bra digitalt, men om vi snackar om det BÄSTA, så är vanlig klassisk kopiering totalt överlägset digitalt i svartvitt. Fråga mig inte varför, men det är så. MEN, det är också så enormt mycket svårare att kopiera klassiskt.
Tredje tanken. Sånt slit det är att kopiera klassiskt, men vilken känsla det är. Vad är det som händer med papperet egentligen då det ligger i badet? Det är liksom inte bara ett papper, det är mer än så.
Nu kär jag ut en femtio, sjuttio bilder, sedan har jag kopierat för sista gången i mitt liv. Då lämnar jag det gamla för sista gången också.