fredag 17 oktober 2014

Analog fotografi, Tri x, D 76 och Ilford Multigarde

Idag, då jag stod i det fina labbet hos hos Fricken och kopierade en bild som jag tog 1975 på Irland kom en massa känslor över mig. Jag blev så jävla lycklig,, så lycklig över att stå och kopiera på riktigt igen.  Se bilden komma fram i badet, det gula ljuset, se hur printarna blir på ett sätt som aldrig en digitalprint kan bli. Jag säger inte att det är bättre. Jag säger bara att det är annorlunda o i mina ögon oändligt överlägset. Att stå o kopiera är på något vis att fördjupa sig i fotografiets själ. Man tränger in i bilden och upplevelsen. Att syssla med det digitala är som att runka, som att surfa ovanför, som att inte glida in.
Jag kände det så tydligt. Fotografins själ då jag stod i mörkrummet. Jag fattar inte heller hur folk kan skanna negg, då måste man ju i alla fall skriva ut bilderna och missar det magiska mörkrummet.

Om det blir bättre analogt. Vet inte? Måste undersöka det igen. Göra en Koudelka. Plåta hela året, kanske hundra rullar på ett år, kopiera under en eller två vintermånader. Då det regnar går man ner i mörkrummet.

Jag köpte min första digitalkamera 2006. Det har inte varit roligt en enda sekund att plåta sedan dess, men idag, i mörkrummet, exploderade känslan, ett lyckorus.

Jag ska försöka komma över en Leica M6 med en 35 mm Summicron, eller en Nikon fm med 35 mm  2,0 glugg. Inget annat, eventuellt en Contax. Hör av er till mig om ni vill sponsra.

Annars kollade jag i Exile, Koudelkas mästerverk. Det har kommit en ny version, med fler bilder och de bilder han lagt in, är några, tunga, grymma skott på människor i värsta fyllan, skittunga bilder, bra så innihelvete. Koudelka är makalös.

Ja, det svartvita och labbet. Jag sysslar med det i vinter, tänker tanken att man reser bort tio dagar, kommer hem med tio tullar film. Tio rullar film, Hacka i er det. Då blir det inget hafs, då kan man sjunka i materialet, det taktila. Jag säger inte att något är bättre. Jag säger bara att jag blev så förbannat lycklig idag då bilderna kom fram i skålen, i ljuset, i minnet. Det var som 1975. Det var då jag brann. Idag brann jag. En lycka att uppleva.