Från min generation.

 

Det var december. Kjelle skulle komma att bli förkyld, en envis förkylning och vi satt just och undrade var Janne var, då jag kom på att han var med sin fru nere i Milano. Vi var lite sura på vårt stamfik som ändrat öppettiderna till 1300. Det var ju fan siestatid, så nu satt vi på ett nytt fik. Coviden låg och lurade ute på trottoaren, den hade inte kommit ännu men alla läkarna och de som åkte skidor skulle snart åka på sportlov och dra hem skiten till Sverige. Det visste vi ju inte då, men Roffe Wikström passerade just bordet och bjöd mig på en spelning senare under våren som jag inte kunde gå på just pga coviden. Det skulle just bli semeltider och kvinnan som jobbade i kassan tyckte om oss och gav oss strålande pris på allting. Men, så plötsligt, stängde Cafè String, coviden kom och jag försvann ner och gömde mig i Grekland. Då jag kom tillbaka hade Kjelle frisknat till och vi var tillbaka på vårt gamla fik där semlorna kostade som vanligt.