Om det svarta som ska bli vitt

 Min bror hade en skoaffär. Det var tröga tider och jag sa åt honom att du kan väl sälja en del träskor svart? 

Han blev galen av ilska. Sälja svart? Aldrig i livet.

Min brorsa hade dött i Grekland. Av hjärtattack. Här är svart mer än vitt.

När vi köpte bilen, en liten cheva, som egentligen är en liten japan, med dinketoysmotor och aldrig kommer upp över 60 km i timmen på rakorna, så fick vi vår första lektion i konsten att handla med svarta pengar.

Snuten hade snott min stora snygga Volvo och vi var tvungna och köpa något att åka i. Vi hittade en skrotig liten skitbil hos en riktig hyresnasare med samma namn som mig. Mike. Dessutom kunde han snacka norska och andra språk. Han hade hyrt ut bilar i säkert trettio år vid det här laget. Vi ville köpa den lilla gula chevan med rost på huven.  I Sverige hade du fått den gratis, här kostade den 20 lakan. Vi slog till, men det var något med papperen...det tog fem månader att få till papperen, de papper som skulle regga bilen svart hos någon kompis och sm skulle innebära att Mike kunde sälja bilen svart till oss. Vi körde omkring i skrothögen och hela tiden gick den sönder och Mike fick betala för det var ju hans bil. Vi hade inte skrivit på några papper. Det blev ny koppling, nya bromsar, nytt avgasrör och nåt med nåt stag under bilen. Nå, efter ett halvt år skrev jag på papperen och samtidigt köpte jag en scooter, samma visa. När jag sedan kom för att besikta scootern stämde inte papperen, det stod fel färg där. Scootern skulle vara röd men det var svart o på besiktningen sa killen: Fel färg, du måste måla om den. Jag drog iväg och köpte ferrariröd lackfärg, sprutfärg och lackade hojen på tio minuter, färgen torkade direkt och jag körde in den rödflammiga scootern och den blev godkänd.

På samma sätt med Tandläkaren. En liten vink, kan du skippa kontokortet så får du fem tusen i rabatt.

Man skippar kortet och får fem tusen i rabatt.

Jag säger bara. Min brorsa hade dött.