Bill och Bull

 En gång i tiden var vi ett fint gäng kring Nytorget. En av dom jag hängde med var Ingemar O, kallad Bill eller kanske Bull i min blogg på den tiden. Jag skrev oändliga inlägg, bloggen hade en och en halv miljon läsare innan jag blev förbannad och raderade den dån nån korkad jävel hade åsikter om texten. Nu har jag fått tillbaka bloggen och tänkte köra lite gott material från tiden runt 2007 till 2009.

Det är tungt nu. Går på Ica med Bill, ska köpa kaffe, Skånerosten är borta. Det gröna paketet är slut. Shit, får bli något brunt skitkaffe av samma märke. Bill rotar bland sillarna, sillburkarna. Han har fått nys om att inlagd sill har mer Omega 3, än norsk lax.Han läser högt från en konsumenttest. Icas sill,lös i köttet, låg Omega 3. Den ratas direkt. Nej, ner på golvet och gräva fram Eldorado, bra med Omega tre, fast i kötttet, prisvärd. Precis som vi, säger Bill och flinar snett åt en böna som tycker vi är underliga som kryper omkring på Icas golv o letar sillburkar.
Vi köper 23 burkar, det är ju fan lika bra, så slipper man springa i den förbannade butiken för mycket. I kassans står bönan som flina vid silldisken. Hon har langat upp chips och lakris på disken.
-Hon är gravid, säger Bill, ger mig fan på det.
Han rusar fram för att hjälpa henne packa ner i plastpåsen o få ett nytt nummer till någon ensam sjuksyrra i Huddinge.
Jag kastar upp 23 burkar löksill på bandet. Bruden i kassan ser ledsamt på mig.
- Bra grejer för kroppen, säger jag, du vet? 
Bruden i kassan saknar humor. Inte blir det bättre av att jag tappar en burk på golvet o löksillen rinner ut och skapar skön ishavsstämning över lokalen.
- Shit, säger jag. Stackars sill, kallt på golvet.
Vi går ut. Bill kommer babblande efter.
- Haru pröjsat, nu jävlar. Hon var inte gravid, bara lite tjock. Jag fick hennes nummer.
- För fan, ta femton sillburkar nu. 
Jag slänger åt Bill två påsar Eldorado och sedan stretar vi upp mot Vita Bergen med vårt lager av Omega 3. Eldorado, fast i köttet, mycket omega 3, prisvärda grejer.