A day in life
One day in the life of Peter Michel
Det börjar på morgonen. En hård vind gör att det slår i vinrankorna. Peter Michel kör sin vanliga procedur. Går uppför trapporna till den vackra verandan och in i köket där han kokar sitt kaffe i en gammaldags klassisk espressobryggare.
Han har köpt fel kaffe, blir inte riktigt starkt även om hans fru tycker kaffet är starkt nog för att sänka en elefant. Han lägger sig i hörnet och låter korsvinden svepa över hans bara ben. Värmen gör att ådrorna sväller i fötterna och på benen, sedan skriver han en blogg som han vet kommer att älskas, hatas, kallas bitter eller sorgsen eller rent av korkad.
Men vad fan, tänker han. Vad ska jag göra åt det? Den vackra katten kommer fram och får sin mat, sedan går han ner till den nya affären där han möter en snubbe med hela fejan full av solkräm. Han ska ut och gå med sin hund. På hög höjd, kanske, tänker Peter Michel och minns de fräna bergsguiderna i Alagna som han åkte med. De hade ringar i öronen, näsan och hela fejan var insmord med vit tranolja mot den skarpa, obarmhärtiga solen.
Han köper fryst fisk, det blir middagen, sedan sätter han sig på Bianchin och glider ner till Dolce vita, fiket. Alex kommer, Alexandre, den franske charmören är där och mannen, Janis, med den vita skjortan, bördig från Monitsia och granne med Peter Michel, är också där.
Det utbryter en vild diskussion om en snubbe med hund som hindrat Alexandre att komma hem. Det blir en riktig storm, Alexandre som jobber med lagar i EU, ska sätta dit snubben. Lagar, det finns lagar, de ska användas, skriker han och Alex försöker lugna ner läget.
Ja, det är jävligt roligt. En trevlig fotograf med stor kamera dyker upp. Han har en trevlig kvinna med sig också och de dras också in i diskussionen och sedan ebbar den ut, för det luktar plötsligt rök och Alex får springa upp i lyan. I all upphetsning har han glömt något på spisen och kommer strax tillbaka och snackar om en nersmält kastrull.
Jag tar med mig tysken och hans trevliga kvinna hem och vi kollar på bilder o de går husesyn och vi bestämmer att ses nästa år med middag och bildsnack.
Sedan är det lunch och Peter Michel slänger i tre ägg och kallpotatis i stekpannan och några minuter senare är lunchen klar och han undrar lite över vad eftermiddagen har för äventyr att erbjuda.
