Normalt
3 juli
Naxos
värmebölja
Nu börjar värmen ge sig, varit några märkligt heta dagar. Det var så varmt ett tag att jag fick lite panik, kände det här, hur mycket tål kroppen.
Jag läser om Bråvalla. Det finns en hel del med de där väldtäkterna som jag inte fattar ett skit av.
Varför håller vissa män på så? Varför åker så få fast? Hur kan en våldtäkt ske framför en scen?
Vad är en våldtäkt i lagens mening idag. Är det kladdande och/eller penetrering.
Vad det nu är så ska dom där snubbarna sättas dit så det svider rejält, några år på kåken, minst. Det är svårt att bevisa våldtäkter men sådana som sker framför en scen på en rockgala måste man väl kunna fixa och sätta dit snubben.
Man kräks ju över de där snubbarna och de där kladdnissarna. Om jag var tjej idag och blev utsatt för sånt där skulle jag fan skaffa en elpistol och skjuta dom rakt i skrevet utan att blinka. Jag har ju hört min dotters berättelser och man tror inte det är sant och värst är den där tron hos vissa att det manliga könet ger en rätt att vara en sorts svin, typ stå och dräggla över en brud som ligger o solar osv,,
Fuck that shit, elpistoler till brudarna, ge dom flera stycken om en krånglar då det ska skjutas.
Ja, jag kollar på fotografer, andra fotografer. Igår var det Chris Andersson, den fina intervjuen, sedan gick jag vidare till andra. Det är sånt man gör då det är 39 grader utanför dörren. Man bildar sig, skaffar sig tid för nya tankar och upplevelser.
Jag har alltid vetat att fotografi är liksom inte fotografi, det är mer innehållet i livet som sätts på pränt genom en film eller en digital fil. Det är livet som skapar bilderna, inte instrumenten.
Ibland undrar jag om det här med google tex, har slagit igenom. Det finns folk som frågar om allting, typ på Facebook, när färjan går, när om ifall…. HärreGud, pröva med google, eller den som ska plåta ett porträtt och frågar vilket objektiv hen ska använda. Men för fan, använd allihopa, om du har femtio stycken så använd dom, testa, för fan.
Det är som man vore handlingsförlamad. Ta reda på saker själv, testa själv, gör själv, kom till ett resultat själv,,det är liksom det som är formeln för att lyckas. Inte att fråga alla andra om allting.
Sedan är ju misslyckandet den främsta vägen till att lyckas. Det är då man misslyckas man fattar något. Det är då man kan uppfinna lyckan över att få till det. Jag känner många fenomenala fotografer som just gjort misslyckandet till succéformel. Elofsson tex, en mästare på att göra misslyckanden till suveräna grejer. Han har fattar hur man vrider en grej rätt med stark attityd. Helt orädd i sitt skapande, helt orädd att inte passa in. Det är då det smäller till.
Jag har sagt det förr. Ju mer personlig man är, desto bättre går det.
m
