Tim Krabbe

Jag läser Tim Krabbes bok, The Rider. lånade den på fiket, cykelfiket i Skrapan. Fredrik Persson står det på insidan. Det är en bok jag tycker om, formatet, innehållet, känslan. En till synes enkel bok om ett lopp med instick om cykelhistorien och egna personliga infall. 148 sidor, ett perfekt format.

Anzio, södra eller kanske mitt i Italien, strax ovanför Napoli. Vi tog en middag, inget fel på den, inget märkvärdig heller. Vi var trötta och jag snackade lite motorcykel med ägaren. Han gillade helt klart roadracing och jag sa något om Rossi och den gamle Augostino och några andra italienska knäskrubbare.

Vi satt där, åt vår mat, resan från Florens strömmade igenom oss. Vi ville inte till vårt hotell, det var för uselt, men till slut så åkte vi dit och sov. Det var som den airkonditionerade mardrömmen. Det blev en ny dag och vi körde vidare.

Om en sådan resa, skulle man kunna skriva en bok som Krabbes. Ett flöde, en resa, i och utanför sin egen kropp, i nuet, i det förgångna och kanske i framtiden.