tisdag 21 april 2015

Cykel på drift.

Träden har slagit ut för fullt på två dagar. Jag cyklade ner till Tyresö slott. Det var vackert, en slags inre resa. Tänker allt mer på det här att varje bild och varje text jag skriver läggs till som sidor i stora boken om mitt liv. Den här bloggen är en av böckerna man ska läsa om man vill veta vem jag är, vad jag gjort och gör.

Det är en fin känsla att varje ord och varje bild ingår i projektet. Den stora boken. Det häftigaste är att  jag inte behöver publicera den. Boken finns här. Den finns på Blurb och på olika antikvariat, bland mina gamla böcker, bland historierna hos vännerna.

Den stora boken är osynligt synlig. Den finns där för den som vill läsa den. Mission completed.

Vacker tanke, fridsam tanke. I morgon ska jag ägna åt solen, kaffet och solen igen. Jag tänker göra en Henry, frossa.

Vardagsliv. Väldigt långsam process. Jag brukar tänka på Strömholms fina ord: Personligt ansvar.
Tar man personligt ansvar och man fotograferar folk som inte vill bli fotograferade?
Tar man personligt ansvar om man publicerar bilder på folk som inte ville bli fotograferade?
Vad betyder att vara nära på gatan?
Att man står nära men inte har någon relation alls. Inte ens en vibb?
Jag tänker inte svara på frågorna. Det klarar ni själva, men jag vill poängtera vikten av det personliga ansvaret. Det är där någonstans den riktiga mänskligheten börjar.