Skillnaden mellan Insta och Facebook

 

En stilla kväll i stan. Beställer en Lam sambal, killen som svarar säger uh, och sedan slänger han på luren. Uh, säger jag då jag går dit. Uh, säger han och jag får en lam sambal.

Det är tomma dagar, man flyter med. Hamnar på Johans fik med Lars Gustafsson och min älskade vän Håkan Elofsson. Fotografer är ett märkligt släkte. Finns det några som kan berätta historier så levande och underbart som fotografer? Tror inte det? Jag bara följer med i Elofssons story då han var och dansade i Latinamerika och Elofsson är en dansman. Vi brukade vara Kungarna på dansgolvet. Jag genom min Gogoboyskarriär i Tarzanbyxor på Palma och Elofsons glidande Tango.
Njutning och jag kastades tillbaka till den tiden då vi satt på samma krogar och historierna och nederlagen rann fram och tillbaka över borden, för bra historier handlar alltid om nederlag. Är det om framgångar är det skryt och vi skryter aldrig eftersom våra liv har handlat om att lura oss själva i en evig omfattning, att våra nederlag var ljuvliga segrar.
Lam sambalen var het som fan, kastar i en banan i maten. Det hjälper.
En natt efter en grym lam sambal i Indien fick jag gå och dra i mig en jättespruta penicillin och jag dog nästan på kuppen. Låg på en husbåt i Dal Lake, Srinagar och andades inte på tre dygn.
Vi lämnar Johans fik och mitt hjärta klappar varmt. Det är vinter och det är vinter överallt. På öarna i Kykladerna reser många in till Pireus och bor i denna underbara stadsdel, som äger sådan gammaldags charm och så många bra krogar. Jag snackar med Henry D, Millerfantasten och konstnären, om att sticka till Hydra på vintern, det är ju en kompakt ö.
" Jävligt dött", säger Henry.
"Okey, säger jag, samma på våran ö. Djävligt dött"
Men så ser jag att Petros har öppnat, han med pizzerian och bästa värmande ACn på ön. Hade jag varit där hade jag suttit under den nu, druckit två öl, en öl får jag inte betala för, man måste dricka två öl och så går man hem och har pröjsat fyrtio spänn.
Bergen lyser, snön har landat och citronträdet gråter, men det vet lika väl som jag, att om någon dag träffar solen rätt och då lyser det gula bättre än någonsin.