Skärvor av minnen...

Det var egentligen inget viktigt. Jag grävde lite i lådorna, plåtade av några kort  med mobilen och tänkte jag skulle skriva några skärvor minnen.

Det var i Nicaragua, vi följde en teatergrupp i bushen. Det var som att vara ute med en gerilla, vi sov i hängmattor mellan träden och det var helvetiskt hett. Gruppen spelade sina revolutionära stycken, det var fint, men det är ändå sorgligt att konstatera att den som vi stödde med dessa aktioner i bushen kom att vli en riktig förtryckare.

Hon visade mig sin gaddning. En brud med starka nypor, klättrade i rep.

Christer S, min enda mentor inom det fotografiska, gillade marknader. Då gjorde jag det också och Berlin hade en hyfsad.

Sista april var alltid kall, men brasan brann i Tanto. En kvinna och ett barn. Han kanske minns mig? Om inte annat så kan hon ju plocka ut den här bilden då hon ser den.

Stockholm blues. Gabrielson stod bakom med filmkameran och filmade mig. Plötsligt dök det upp en barnmorska som jag plåtade. Hon hamnade på filmen i TV och sedan kom hon på vernissagen med sin morsa då det begav sig.

Vi snackade idag om skinheads, var dom tog vägen. Dom sitter i riksdagen sa någon. Det var inte kul då de gick och gjorde Hitlerhälsningar i stor grupp Götgatan upp. Den här bilden gav mig en del problem, de försökte stämma mig, gick ganska dåligt. Men, ett tag så plåtade min polare skinheads och jag följde med honom utomlands till Patmos då han fick gömma sig ett tag för skinnskallarna.