Allt har förändrats






Allt har förändrats. Kollade på en rulle med David B, den gamle modefotografen. Allt har förändrats, sa han.

Rätt. Jag känner samma sak. En sak som nästan inte går längre är att fotografera kvinnor. Barn på gatan är riskfyllt, men kvinnor. Alla ska kolla så de ser perfekta ut. Det går inte att fotografera så. Kvinnorna på de här bilderna tyckte och tycker jag om och de tyckte om mig och det räckte. Det var förtroende som vi förvaltade tillsammans. Idag räcker inte det. 

Allt ska vara perfekt.

Min generations fotografer har nästan ingenting att säga till de yngre människorna, framför allt inte de manliga fotografer som envisas med den här mörka, förfulande stilen.Kvinnosynen kan man också diskutera, men finns det en gemensam överenskommelse så är det inte mycket att diskutera. Problemet idag är överenskommelsen. Det går inte att ta en bild och sedan ska den nagelfaras och putsas överallt för att få visas. Då tappar man lusten för att ta bilder. Det måste finnas ett accepterande flöde annars är det hopplöst.

Om den unga generation, framför allt kvinnor, inte har så mycket att hämta från den äldre generationen mäns bilder, vad har vi att hämta från den unga generationens bilder?

Inte mycket, måste jag säga. Sorgligt nog. Om jag tänker på hur jag jobbade en gång i tiden, resor, berättelser så letar jag ganska förgäves sådant bland de unga. Idag är Insta det dominerande och det domineras av kvinnor som gör livstilsberättelser. Det är det egna livet de visar, en slags Ed van der Elskens Love on the left bank i i nutid. Det är middagarna, katterna, hundarna, maten, boendet och kanske musiken. Det är alltid vackert, det är alltid hoppfullt, de lockar jättemånga tittare och det är filmer, korta filmer. Det är dagens Ed van der Elsken.

Jag tycker om det, men jag blir inte berörd på samma sätt som att titta på Ed van der Elsken tidiga bilder, men de togs kanske 1965, nu är det 2020. Allt har förändrats. 

Jag tror inte på fotografi längre, inte den utvecklingen som är nu. Jag tror däremot på de små filmerna, men för mig är de en sak, lite småkul, men de kommer aldrig att påverka mig på samma sätt som de tidiga bilderna, men det är vad jag säger. Däremot kan jag direkt säga att de manliga bilderna, de mörka, de hårda, de med lite tveksam kvinnosyn, kommer att ha noll påverkan hos de yngre.

Vad fungerar då? Vet ej, men nostalgin fungerar. Då man visar Vivian Maiers hittade bilder så går alla i spinn, skit samma åldersgrupp och varför? Jo, för det är vackra bilder, fenomenalt fotograferade och de innehåller så mycket av det vi drömmer om. Skönhet, livstro, liv. Helt enkelt fenomenala bilder.
 

Kommentarer

Populära inlägg