Det var på den tiden då vi brukade äta vid det gamla posttorget. Det var alltid varmt och det var alltid fullt med folk och just den här kvällen så beställde jag in någon slags köttbit. När den kom in var den het hopplös, hoptorkad och bränd och jag skickade ut den i köket. Fem minuter senare kom den tillbaka, vänd åt andra hållet. Korkskallarna på krogen trodde jag skulle gå på det och sa inget förrän barnen ätit upp. Efter det kallade jag på killen som serverade och frågade om han sålde sandaler? Det var nämligen en sådan jag fått på talriken.
Servitören log lite snett, fattade ju att de gjort bort sig rejält men drog inte av något på notan, däremot brukade de komma ut på trottoaren och ropa åt mig: Mr Sandal. Det hade de ju inte mycket för, eftersom jag inte besökt den där skitkrogen sedan dess och det är tjugo år sedan.
