Fotografi o knäppande
Den moderna fotografin har verkligen tagit några stora steg. Alla är fotografer heter det. Jag avskyr det uttrycket. Om jag backar tillbaka till sjuttiotalet så var fotografi ett hantverk. En fotograf skulle kunna exponera och ta skarpt, i princip och sedan hade vi mörkrummet, man måste kunna göra snygga printar. Det var den tekniska biten.
Sedan tillkom den sociala förmågan och idévärlden.
Idag, 2018, har den tekniska biten försvunnit. Jag fattar fortfarande inte varför man snackar så mycket om tekniken. Vilken mobikamera som helst levererar perfekt teknik. Man kan bläddra mellan svartivt, grönvit, blåvitt eller normala färger. Du kan göra allt och utskrifter får du genom att göra ett knapptryck.
Det tekniska är helt löst. Däremot det andra, den sociala biten, berättandet, idévärlden, är på samma nivå. Man måste kunna berätta, ha en idé eller en tanke om det ska bli fotografi.
Själv fotograferar jag till 90 procet med mobilen, gör bilderna i mobilens bildbehandlingsprogram, skickar ut dom på Insta och Fejan. De knäpp som kan ses som bilder tar jag upp i datorn behandlar med Silverefex pro och lägger i mappar för kommande projekt eller kör ut i bloggen.
Jag har inget PS eller något annat bildbehandlngsprogram, bara Silver efex.
Det har aldrig varit enklare att knäppa bra kort, men lika svårt som alltid att berätta.
