John Berger/ Bresson, om fotografi och livet
Frågan är om man kan skriva bättre om fotografi än så här. Två av mina föredömen, John Berger och Bresson och John Berger skriver en text som är så jävla fenomenal att det är sjukt. Man bara baxnar över denna grymma text.
Bilden ovan tog jag nere i Tarifa en vinter. Vi hade kommit från Malaga med bilen. Det var en av många resor med underbara kvinnor, kamrater, älskade, människor som jag alltid känt mig och fortfarande känner mig hoplänkad med. Jag kan nästan aldrig lämna mina gamla relationer, de finns i mig eftersom de alltid innehöll så mycket sanning och vänskap.
På natten skrek någon på hjälp och jag sprang ut. Ingen där. Jag har en del bilder från den resan som aldrig blir visade eftersom de handlar så mycket sanningen och vänskapen. Fotografi handlar till viss del av och om livet, men det betyder också att det måste finnas fickor av hemlighet, fickor av den tysta överenskommelsen, fickor av det man hade gemensamt och som bara ska vara gemensamt. Man kan kalla det den hemliga fickan.
Bilden ovan tog jag nere i Tarifa en vinter. Vi hade kommit från Malaga med bilen. Det var en av många resor med underbara kvinnor, kamrater, älskade, människor som jag alltid känt mig och fortfarande känner mig hoplänkad med. Jag kan nästan aldrig lämna mina gamla relationer, de finns i mig eftersom de alltid innehöll så mycket sanning och vänskap.
På natten skrek någon på hjälp och jag sprang ut. Ingen där. Jag har en del bilder från den resan som aldrig blir visade eftersom de handlar så mycket sanningen och vänskapen. Fotografi handlar till viss del av och om livet, men det betyder också att det måste finnas fickor av hemlighet, fickor av den tysta överenskommelsen, fickor av det man hade gemensamt och som bara ska vara gemensamt. Man kan kalla det den hemliga fickan.