En bild om en trädgård

Jag skulle vilja visa en bild som ingen sett förr. Jag har många men de är för dåliga för att visas. Jag tar fram den här mobilbilden över vår trädgård i Monitska. Jag kan längta dit så det svider i kroppen, men som alla människor har jag krav på mig, jag ska förhålla mig till saker, kallas kompromissa. Julen är en sådan kompromiss, hatar hela skiten. Förra året då jag kom hemifrån Naxos den 10 december fick jag ont i ryggen, höll i sig över hela julen, först då julstruntet och nyårstruntet var över släppte värken.

Kroppen har magiska krafter eller är det psyket. Då polisen stoppa mig på Naxos och tog min bil så stannade min klocka och jag fick ont i ryggen igen. Jag fick igång klockan och ryggen blev bra, men bilen har jag ännu inte fått igen, så nu köper jag en motorcykel istället.

Ser att Alf Johansson börjat skriva igen. Glädjande, o man kan väl konstatera att Fujifilms kameror är den digitala motsvarigheten till Leica, ser ut som dom också, och jag kan ju också säga att jag säljer min Fujufilm 100s billigt till den som är intresserad.

Lotte Johansson, den underbara kvinnan som sysslar med allt, tyckte jag skulle starta en fotopodd, kanske det....kan ju säga direkt att den kommer inte att handla mycket om teknik, mer om känsla och varför man gör som man gör.

Solen stiger långsamt över Götgatan, känner en viss förtvivlan som jag inte kan mota bort, som ett moln som följer med vinden, o det får vara så. Ska köpa en bra bok, kollade på DNs lista över bra deckare, kan ju inte säga att jag gillade många av dom som de rekommenderade.

Jag arbetar på, så är det bara. 2018 kommer att bli ett år där saker och ting tar en annan riktning..ungefär som att få nya skor. Jag har skrivit två böcker, jag har monterat en massa bilder i Strömholms gamla ramar, jag har fått en katt,,,vad kan man mer begära?