Invisible city
Jag blir lite road då jag kollar i den. Första bilden är som hämtad ur Eugene Smiths The loft eller hans Pittsburgstory. Den andra bilden påminner om Robert Frank, den tredje om Larry Clark eller Danny Lyon, den fjärde kan jag inte placera, sedan kommer några bilder som påminner väldigt mycket om det Anders Petersen och Kenneth Gustavsson gjorde i slutet av sextiotalet med uteliggare och slitna människor, sedan påminner hela boken om min Stockholmblues, formatet, svärtan, tanken,,,kom inte och säg att det finns något nytt.
Allt är gjort, någonstans. Jag tror det är tiden som skapar verken. I olika tider skapas de verk som tiden kräver. Ta bilderna ur Invisible city och jämför med annonserna om boende i DN varje lördag. Det finns ingen likhet.
Thats the time. Ser att Ewa Stackelberg ställt ut sina fina bilder på Fotografiska. Hon är speciell, hon är en underbar människa också. En gång på en avlägsen grekisk ö hade jag en polare som var guldsmed. En dag gick jag runt ön, såg en kvinna som låg på en mur och havet låg bakom henne. En ganska häftig bild helt enkelt. Jag smyger fram och då jag ska ta bilden sätter hon sig upp. Det var Ewa Stackelberg.
