Pension

Naxos, Kastro. Det är otroligt att jag tillbringat så mycket tid i det här vindlande gränderna. Igår kom det en fråga om vad jag vill göra med pensionen? Ta ut den eller vänta tills jag blir sjuttio? Jag väntar. Jag kan inte överleva på den pension jag har idag, räcker inte ens till hyran för min lya.

Hur länge hade man tänkt sig leva? Till 80, har ju en del polare som sagt hej då, men å andra sidan finns det ju en del som verkar vara i form vid 90? Ja, vad är lämpligt? Kanske man skulle tillbringa de sista tjugofem åren i de här gränderna igen? Bara leva på, försöka skriva en rad om livet då och då? Sitta vid ett bord, läppja på en kaffe, snacka med sin ljuvliga fru en timme då och då, cykla en runda, gå ut i natten och fiffla med kameran? Inte helt kasst, eller hur?

Ja, men pensionen får vänta. Så är det bara.