OS

Mitt första OS var nog 1960 i Rom, med Gert Fredriksson och kanoten. Sedan var det väl Bob Beamon i Mexico 1968, som jag satt i en bio med en kräkandes kompis bredvid mig och såg hur Beamon hoppade sitt otroliga hopp. Det var Tommie Smith och Juan Carlos, sedan har OS rullat vidare och varje år har det bara blivit allt mer tveksamt med regimerna som har det.

Nu har Putin köpt in OS och man undrar hur det kan få fortgå som det gör. Idag läste jag om alla dessa gästarbetare som jobbat dygnet runt för att ställa i ordning det hela och hur många som helst som blir blåsta på lönen. Det värsta var ändå historien om arbetaren som klagade över att han inte fick sin lön och fick ett spett uppkört i röven av snuten. Det är ju fan helt sjukt.

Dessutom tror jag någon grupp kommer att lyckas med att smälla av en bomb. Visst, jag tycker synd om de idrottsmän och kvinnor som ska dit, men jag tycker nog de ska bojkotta skiten. OS stinker för mycket, det är redan för omänskligt. Jag kommer inte att kunna se atleterna utan att tänka på arbetaren som fick sin kropp förstörd av ett spett i röven för att han ville få sin lön för utfört arbete.