Som på ett skepp...
Ett tjockt täcke, pannbiff och ett glas rött. Jag har det bra. Läser om en vän i Stockholm som ska få sina fina lägenhet renoverad. Ett vackert gammalt kök ska rivas ut och ersättas med skitfula nya grejer bara i ett syfte. Man kan höja hyrorna och man kan då höja hyrorna väldigt mycket. Jag har varit med om det tre gånger. Man är chanslös som hyresgäst.
Om man nu snackar om demokrati, hur kan det komma sig att hyresvärdar får göra precis som dom vill. Det finns absolut inget motstånd, inte ens den ettåriga ockupationen av Kv Mullvaden ledde till en seger. Det blev ju ett trist nybygge som inte tillförde stan en millimeter av känsla och skönhet och lågt i tak dessutom. Ett uruselt bygge
Days goes by. Det som händer i USA är ju ett slags sorgligt skämt. Det är ju helt ofattbart att de största TV-kanalerna slutar sända då Trump orerar som mest. När landets president snackar så stänger TV-kanalerna ner för de menar att gubben snackar för mycket skit.
Sug på den karamellen. Den är ju fan ofattbar.
Här där jag är, finns ingen Covid, inte nu i alla fall. Det här är bästa stället men det finns saknad i luften, det finns längtan i luften, det finns ledsnad i luften. Det finns en känsla av att det tar ett år till. Det är fruktansvärt vad det skälls på Tegnell och co. Jag kan trösta er med att det skälls lika mycket överallt i andra länder. ALLA är missnöjda. Ta Frankrike, eller här i Grekland. Inte många poäng, inte många poäng alls för myndigheternas agerande.
Kommentarer
Skicka en kommentar