På min vägg hänger några bilder ur min historia. Den första bilden innehåller Anders Petersens gåva då jag fyllde 50 år. Vi hade en brakfest, vill jag minnas. Den andra bilden i den bilden är från då jag och Tina Messing gjorde ett jobb åt Vagabond i Istanbul. Vi spetsade kaffet på morgnarna med eget Nescaffe,, och den sista bilden i den stora bilden är Archaos, den fina killen som jag plåtade med svärdet. Om jag inte fattade saken fel så dog han för ett halvt år sedan i Las Vegas på en show då han störtade i golvet eftersom säkerhetsgrejerna inte fungerade.
Sune och Christer. Den lilla bilden fick jag av Joakim Strömholm, den var från brorsorna och Christer, som han uttryckte. Jag fyllde 65 och Wenke och jag gifte oss i Janne Lunkans hus i Vita bergen. En klassisk natt. Sune, bilden som Sune Jonsson tagit, fick jag då jag tog emot Sune Jonssons stipendium. En sann ära och inget annat.
Bilderna på väggen fyller mig med ro och det är en glädje att veta att man ingår i ett historiskt sammanhang. Man är en berättare bland andra. En vacker känsla.
