Jag kommer inte ihåg...
Jag kommer inte ihåg när jag tog den här bilden, men okey, jag tog den. I alla fall snurrar två saker i mitt huvud.
Ekonomin? Hur ska jag överleva ekonomiskt om två år. Min pension täcker knappt hyran och hur ska jag få ihop de här pengarna som behövs, ca fem tusen per månad, för att jag ska klara mig. Jag har snackat med de flesta av mina kompisar som var frilans eller haft ett slags konstnärligt uppdrag i livet. Nästan ingen får mer än 10 000 kr FÖRE skatt då de ska ta ut pensionen. Efter skatten och hyran dragits blir det typ 2000 kr i månaden att leva och äta för.
Hur ska man jobba för att det ska funka, då man egentligen känner för att inte jobba, inte känner sig speciellt motiverad att jobba.
Det är fan den stora frågan.
Den andra frågan jag jobbar med är hur jag ska hantera det enorma inflödet av info som pressar en mot väggen varje dag. Jag börjar allt mer känna att det är för mycket och att det inte är intressant att vara del av det flödet, att skriva och plåta, för det passerar bara. Man ska komma ihåg att bara just den här tanken att man varje dag ständigt måste sortera bort, tänk på det, SORTERA BORT, otroligt mycket info, för att stå ut. Att sortera bort innebär att du måste ta ställning hela tiden, varje minut hela dagarna. Det vore skönt att slippa sortera bort.
Ta bara den här enkla grejer att öppna tex DN på nätet, eller Expressen. Direkt en reklamgrej som man ska passera. Eller man ska läsa om en sorglig sak på någon video och för att komma till innehållet måste man passera en 18 sekunders video innan man får läsa det viktiga. Jag känner att jag börjar tappa kraften på sådant. Det är som en sportsändning på tv där det var femte minut ska slås in en reklamgrej. Man ger upp.
Det är dom där två grejerna jag funderar på: Ska man verkligen delta i det här infoflödet och hur fan ska man överleva ekonomiskt om man inte gör det. Man finns ju inte om man inte finns i flödet.
Det är en svår grej, tycker jag. Jag känner mig faktiskt lite slagen till marken av dessa två tankar.
Ekonomin? Hur ska jag överleva ekonomiskt om två år. Min pension täcker knappt hyran och hur ska jag få ihop de här pengarna som behövs, ca fem tusen per månad, för att jag ska klara mig. Jag har snackat med de flesta av mina kompisar som var frilans eller haft ett slags konstnärligt uppdrag i livet. Nästan ingen får mer än 10 000 kr FÖRE skatt då de ska ta ut pensionen. Efter skatten och hyran dragits blir det typ 2000 kr i månaden att leva och äta för.
Hur ska man jobba för att det ska funka, då man egentligen känner för att inte jobba, inte känner sig speciellt motiverad att jobba.
Det är fan den stora frågan.
Den andra frågan jag jobbar med är hur jag ska hantera det enorma inflödet av info som pressar en mot väggen varje dag. Jag börjar allt mer känna att det är för mycket och att det inte är intressant att vara del av det flödet, att skriva och plåta, för det passerar bara. Man ska komma ihåg att bara just den här tanken att man varje dag ständigt måste sortera bort, tänk på det, SORTERA BORT, otroligt mycket info, för att stå ut. Att sortera bort innebär att du måste ta ställning hela tiden, varje minut hela dagarna. Det vore skönt att slippa sortera bort.
Ta bara den här enkla grejer att öppna tex DN på nätet, eller Expressen. Direkt en reklamgrej som man ska passera. Eller man ska läsa om en sorglig sak på någon video och för att komma till innehållet måste man passera en 18 sekunders video innan man får läsa det viktiga. Jag känner att jag börjar tappa kraften på sådant. Det är som en sportsändning på tv där det var femte minut ska slås in en reklamgrej. Man ger upp.
Det är dom där två grejerna jag funderar på: Ska man verkligen delta i det här infoflödet och hur fan ska man överleva ekonomiskt om man inte gör det. Man finns ju inte om man inte finns i flödet.
Det är en svår grej, tycker jag. Jag känner mig faktiskt lite slagen till marken av dessa två tankar.