Am I part of the problem?
Jag läser om en amerikansk fotograf som skildrat Long island/ NY , hur det har gentrfierats, hur de rika tagit över. En gång i tiden flyttade han dit för att i NY fanns pulsen, Long island var billigt, ett bra ställe att hitta en fin arbetslokal på.
Idag är allt det överkört. De med stålar har flyttat in och de är sällan den sortens typer som får en stadsdel att leva, men de ser till att höja bostadspriserna och göra det omöjligt för de som bodde där tidigare att stanna kvar.
Är jag en de av det problemet, tänker jag?
Ja, måste jag svara. Jag flyttade till Söder 1969, bodde i en svinkall, helt omodern lya, men jag var en av de som flyttade in, hade konstnärliga ambitioner och ville bo billigt. Söder var då ett ställe man varnade folk från att bo i. Det stod till och med i bostadsannonserna: Var som helst, men inte Södermalm.
Så skedde något, på 80-talet, inflyttning, utförsäljningen, bostadskarriärer och stadsdelen blev något annat.
Är jag en del av problemet?
Det enda jag kan säga till mitt försvar är att jag konsekvent kämpat emot alla bostadsrätter, all bildning, tackat nej två ggr till att vara med i ombildning, mest av ideologiska skäl då jag på en gång insåg att min stadsdel skulle tas över av folk som vill tjäna pengar.
Idag är Söder ett reservat för folk med pengar. Jag skulle aldrig kunna flytta hit om jag idag skulle försöka flytta till Stockholm. Helt omöjligt av alla skäl, ekonomi, sociala skäl osv,,,inte en chans, så från 1969, då Söder var mitt livs chans, har stadsdelen gått till att bli mitt livs omöjlighet.
Nu bor jag här, men jag ser ju utvecklingen. Mycket handlar om pengar. Vare sig du vill hyra eller köpa en lokal så är det sjuka pengar. Det jag undrar mest över är VAR finns det som jag sökte 1969?Den kreativa rörelsens kärna, där man kan bo billigt, dit folk flyttar för de söker den rätta energin och det roliga sammanhanget.
Intressant va? Så på frågan om jag är part of the problem så är svaret både ja och nej,,,,märkligt.
Idag är allt det överkört. De med stålar har flyttat in och de är sällan den sortens typer som får en stadsdel att leva, men de ser till att höja bostadspriserna och göra det omöjligt för de som bodde där tidigare att stanna kvar.
Är jag en de av det problemet, tänker jag?
Ja, måste jag svara. Jag flyttade till Söder 1969, bodde i en svinkall, helt omodern lya, men jag var en av de som flyttade in, hade konstnärliga ambitioner och ville bo billigt. Söder var då ett ställe man varnade folk från att bo i. Det stod till och med i bostadsannonserna: Var som helst, men inte Södermalm.
Så skedde något, på 80-talet, inflyttning, utförsäljningen, bostadskarriärer och stadsdelen blev något annat.
Är jag en del av problemet?
Det enda jag kan säga till mitt försvar är att jag konsekvent kämpat emot alla bostadsrätter, all bildning, tackat nej två ggr till att vara med i ombildning, mest av ideologiska skäl då jag på en gång insåg att min stadsdel skulle tas över av folk som vill tjäna pengar.
Idag är Söder ett reservat för folk med pengar. Jag skulle aldrig kunna flytta hit om jag idag skulle försöka flytta till Stockholm. Helt omöjligt av alla skäl, ekonomi, sociala skäl osv,,,inte en chans, så från 1969, då Söder var mitt livs chans, har stadsdelen gått till att bli mitt livs omöjlighet.
Nu bor jag här, men jag ser ju utvecklingen. Mycket handlar om pengar. Vare sig du vill hyra eller köpa en lokal så är det sjuka pengar. Det jag undrar mest över är VAR finns det som jag sökte 1969?Den kreativa rörelsens kärna, där man kan bo billigt, dit folk flyttar för de söker den rätta energin och det roliga sammanhanget.
Intressant va? Så på frågan om jag är part of the problem så är svaret både ja och nej,,,,märkligt.