Mörkt o ljust

Det är konstigt att sitta tillbakalutad i en vilstol och skriva en blogg sista dagen i augusti 2017. Vädret är lagomt varmt, 27 grader och en skön vind. En katt ligger framför mig på verandan och det jag tänker på är ljuset i bilderna, förr och nu.

Fjellis la upp en kattbild av Willy Ronis, en fransk fotograf som jag har nån bok av. Vardagens fotograf, Paris, mycket i hans fotografi är oklart och lite halvdåligt men det som är bra, är verkligen stor poesi. Hans bilder innehåller alltid en ljus sida av livet, bilderna är också ljust kopierade.

När jag tänker tillbaka så är väldigt många av de fotografer som verkade efter andra värlskriget, väldigt ljusa fotografer, de håller sina bilder ljusa, även om det är ett hårt läge. Kertesz, Bresson, Boubat, Ronis, mfl. Jämför deras bilder med Sobol, d ágata och andra som verkar på 2000-talet och har en ytterst mörk syn i sina bilder, sina printar. Vad är det som har format ljuset? Mörkret?

Jag brukar jämföra mästaren Bresson med George Simenon, som skrev alla Maigretböckerna, tex, han skrev för övrigt nästan 400 böcker, otrolig produktion, men höll allt på en ljus, enkel nivå.Är det så att man ljuger i båda tiderna? Att de som verkade på femtiotalet var överdrivet positiva och de idag överdrivet deprimerade. Svår fråga, men intressant att se. Jag brukar också fråga folk i mina workshops som ska dra sina vardagsbilder stenhårt, mörkt dramatiskt, varför de gör det? De har sällan något svar. Mest kanske att någon annan har gjort det och det ser häftigt ut.

Annars hyr vi ut vårt hus i september.Någon gång mellan 13 sept och 20 finns det plats. Se på www.monitsia.blogspot.com