Solen går jojjo, asfalten ligger blöt på Östermalm. Lämnar bilder på ett obskyrt hotell där det spelas hockey mitt på dagen på tvn. Två gubbar kör ut tvätten, försöker knuffa mig nerför trapporna med de tunga tvättkorgarna.
Passerar det som en gång i tiden var Folkets bio, där Nan Goldin visade bildspel och Jean Hermansson hade en trevlig kompis med röda tennisskor. Min ogifta fru har också röda tennisskor, sexigt som fan. Mer röda skor till Folket, så klart.
På fiket, på St Paulsgatan, hoppades jag träffa Old fellow Johan, men han var ju ledig så klart. Han verkar alltid vara ledig då jag passerar. När han besöker Naxos efter ett hårt arbetsår i baren brukar han börja första veckan med att ligga sjuk, kallas att ta semester.
Min son linkar fram, har spelat basket och vrickat foten. Det är bara krämpor nu. Själv ska jag till DrP och få kroppen rensad på fula leverfläckar. Han har en enkel metod, tar fram raspen och hyvlar ner hela skiten på två röda. För den som är harig hade en flaska starkt innan suttit gott.
Jag har inte rakat mina ben ännu, knäna värker, för kallt för nakna ben, men jag minns då jag tävlade, då man for omkull på en grusig asfaltsväg och sjuksyrran skulle skrubba de sönderslitna låren. Jävlar, det kändes och då fattade man vitsen med rakade ben. Om man har rakade ben så ska man ha lite god doft på dom, någon slags mysk som gör konkurenterna svinfärdiga av doften.
Nog om det. Girot har börjat stigningen. Mitt tips är att Wiggins blir frånkörd, Nibali satsar utför, men lika förbannat trot jag inte han vinner, tror han gör något fel någonstans. Varför tror jag det? Min intuition säger mig det. Att Nibali skadar sig och någon annan vinner, någon annan bergsget vinner. Det eller Evans, är mina stalltips,,,,
