Husby verkar vara passerat. De kriminella har haft sitt roliga. Den stora grejen för mig är vanligt folks agerande. Hur de gått ur huset och försökt få stopp på eländet. Fantastiskt. Jag ångrar ibland att jag inte själv åkte dit och nattvandrade. En grej som man kan fundera över är tex Facebook, eller den här bloggen? Vad vi gör i ett sådant läge som Husby. Vi sitter och snackar 99 procent av allihopa, men ingen gör egentligen något.
Husbu och andra förorter behöver få tillbaka allt man dragit bort och mer därtill. Kolla bara på skolresultaten. Ju rikare område, desto bättre skola. Fan, jag blir förbannad bara jag tänker på det. Den sociala utarmingen i förorterna är en orsak till våldet. En annan de krimminella. En tredje att vi gör för lite.
MP tog på sin kongress att de inte accepterar vinster i vården. Hur ska de kunna fungera ihop med sossarna? Ingen vill veta av V, fattar inte riktigt det. Vad är det som är så hemskt med V?
Fotograf? Man måste inse att det man kan göra som enkel människa, fotograf, skrivare, är så ynkligt lite, men man kan ju försöka göra världen lite bättre ändå. Varje dag, det är som att skriva en bok. En sida om dagen och efter ett år, 365 sidor. En bok, plötsligt. Droppen urholkar stenen, osv,,,
Jag vet att jag måste köpa en kamera och en skrivare eftersom skrivaren lagt ner och kameran troligtvis ger upp snart. Har haft min GF1 i fem år snart. Tycker fortfarande att den spöar allt nytt, skulle kanske köpa en 18mm glugg till den och hitta ett begagnat hus...?
Jag tänkte den här tanken som alla tänker då och då: Om jag fick 8 mille, vad gjorde jag? Jag gav mina barn två mille var, köpte en husbil och sedan var det klart. Mitt liv skulle inte förändras. Jag har allt en människa behöver, tid, ro, lite pengar och en hyfsat frisk kropp och själ. Vad kan man mer begära?
