Är det redan höst?

Är det redan höst? Jag brukar ha en regel att jag inte sätter på mig strumpor förrän sommaren är över. Nu har jag haft strumpor i en vecka redan. Det konstiga är att då jag reser tillbaka till Naxos så är det sommar, men den svenska hösten har redan satt sig i kroppen. Man vilar plötsligt. Sommar är krävande, hösten blir mer en långsam utandning där man plötsligt sover så infernaliskt skönt. Öppna fönster och 18 grader utanför fönstren.

Det gläder mig att Lundell får fin cred i DN idag, fast jag gillar ju inte tonen riktigt. Det här med att en ung människa lite von oben talar om hur Lundell är, att han FAKTISKT är bra. Det  vet alla som läst och lyssnat till honom att det är djupa dalar och höga berg, men att han alltid är intressantare än de flesta hur tjatig han än blir i sina sämsta stunder och hur otroligt bra han är i sina bästa. Då han är bra är han ju helt överlägset bäst, lyssna bara till hans låttexter och försök hitta någon som matchar honom. Finns inte, han har en speciell känsla och vissa av hans böcker är fenomenala, typ Vinter i Paradiset och några till.

Lundell är vår tids Ferlin eller Taube, ett nationalmonument, helt enkelt. End of discussion.


Är det redan höst? Jag lämnar Facebook allt mer av den enkla anledningen, som min svärmor sa igår, att det går inte att diskutera på Fejan. Och det stämmer. Det är omöjligt så varför ska man då vara där? Och min blogg ser bättre ut på telefonen än någon annanstans. så vi kör på det.

I morse dog min telefon på landet och på tio sekunder kände jag två saker. Skräcken över att inte vara uppkopplad och friheten att tänka på ett annat sätt. Plötsligt flöt en annan, mer fysisk kreativitet genom min kropp. Jag ville stiga upp och sätta igång. De här sociala medierna gör mycket med oss, på gott och ont, men framför allt, tror  jag de hejdar vår kreativitet, vår fysiska kreativitet.

Nog om det. Är det redan höst? Svaret kommer i veckan. Det verkar bli regn, det kan vara så att hösten är här.