Lördag, vad är vad?

Den här bilden har Christoper Andersson hittat på baksidan av någon gammal damtidning i Ryssland. Den är helt underbar enligt mig. Ofta snackar vi om närhet i bilden men om man vet vad man sysslar med så kan en beskrivande bild som denna fungera fruktansvärt bra. Den påminner mig lite om Srömholms översikt över gravarna i Paris, den med fotspåren i snön. Det är svårt att ta en sådan här bild för så mycket ska stämma och nu stämmer inte allt i den här bilden, tex pinnarna som sticker upp osv men jag tycker den är fantastisk ändå.

Givetvis blev man förkyld också, varifrån kommer all skit, men det får rulla på. En sak är dock klar, inte blir det någon skidåkning i år, kanske lite amatörkör. Jag är ju den här typen som tycker det är ganska meningslöst om jag inte får köra sex dagar i veckar i två månader. Åka ut och harva på slalomskidor en gång i veckan är som att fotografera en gång i veckan, leder ingenstans. Okej, det är roligt kanske, men jag är en människa som tävlar med mig själv, alltid vill veta var min gräns går, se hur bra jag kan bli,, det är liksom utmaningen.