Från min generation.

Bilder på ett bord, får mig att tänka på en film som hette Utsikt från ett fönster. Det finns en slags rörelse i det uttrycket. Utsikt från ett fönster. Man liksom bara ser ett hav, en vind som ligger på, en sol och människors milda sorl . Det är lätt att tänka Medelhav, för runt Medelhavet finns den där unika känslan som inte finns någon annanstans. Det här mjuka i vinden, värmen i vinden och det riktiga, mjuka havet.

Medelhavet har ett inslag av insjö, ja det är en insjö med utlopp om man tänker efter. Att stå nere vid Algarvekusten och se ut över  Atlanten är en annan grej, hårdare, kallare, elakare och ändå bara någon timme till Medelhavet därifrån.

http://www.lphoto.se/sv/ , länken till Landskrona fotofestival 23-25 augusti. Arbetet pågår, kolla själva. En hel del fina grejer om man säger så.

Det är kanske det som är grejen, just den varma vinden, den vinden fyller mig alltid med känslan av lugn, mer lugn är något annat i världen. Den varma vinden och den svarta natten.