To look is to love, står det på min blogg. Det är vackert tänkt.

Ibland tänker jag på hur ofta jag tar samma bilder. Igår kväll gick jag förbi min gamla lya på Blekingegatan 65, 4 våningen. Jag stod där nere på gatan och tittade upp mot huset, mindes hur jag bodde där 1970. Bilderna jag tog på Litte på baksidan av huset. Hur jag hade ett målarstaffli uppfällt i vardagsrummet för lyan skulle kännas artistisk.

Mitt gamla labb som jag hade i ett av rummen. Hur kallt det var på nätterna då jag kom hem och skulle labba. Hur jag fick värma vatten och fixa med framkallningen för att det skulle fungera.

Jag hade bara kallvatten och varmvind. Fick bära upp fotogen till 4:e våningen någon gång i månaden.

Nu stod jag därnere, 43 år senare, och längtade tillbaka. Min bok, Historien måste berättas, handlar om tiden då jag bodde där.

Det var en märklig känsla igår kväll. Snön vräkte ner, jag stod på en bakgård jag inte sett på 43 år och allt var som igår.

Kommentarer

Populära inlägg