torsdag 7 mars 2013

Min lillebror hette Pelle. Han vägde fem kilo då han födes. Jag, storebror, vägde 2 kilo och kom en månad för tidigt. Morsan sa att hon fått två chocker i sitt liv. Det var brorsan och jag. Vi var snälla men hade klippkort på sjukhuset. Alltid var det något som skulle sys ihop. Mest på lillbrorsan så klart.

Han gjorde ju som storebror sa och det var inte alltid det smartaste. Vi överlevde dock, även om det ibland var lite små marginaler. Min favosysselsättning var att klättra upp i högsta granen och glida ner i full fart på granens utsida. En annan var att klättra i berg på nätterna.

Jag växte upp med indianböcker där indianerna skalperade de vita kopojkarna. Så givetvis hade jag den värsta kniven med blodskåra. Undrar om föräldrar idag hade gett en sådan  kniv till sina barn?

När jag blev femton körde jag bil olovligt på nätterna. men det var ju senare i livet. Innan dess byggde jag segelbåtar som sjönk. Brorsan satt bredvid då vi sjönk. Inga problem, morsan stod ju på stranden och såg då vi sjönk. Flytväst? Vad var det?

När vi blev äldre var favogrejen att pissa i en flaska och tvinga de bleka rika pojkarna att dricka pisset då de gick på vår gata, Bergsgatan.  En gata som med tiden blev E14. Jag minns hur de asfalterade den vägen, det var nog innan 1958.

Alla hade kakelugn och kallvatten, men vi hade dasset inne i lyan. No problem, man badade inte så mycket. En gång i veckan. Det är ett jävla badande idag,men så är ju folk ganska klena också.

Jag var nog en liten äventyrare. Då jag var sju, åtta, drog jag iväg en dag mot landet. Det var en  mil dit. Morsan och farsan var lite nervösa då jag aldrig kom hem, men hittades. Enligt morsan var jag på bra humör, men hungrig. Jag hade, enligt henne, ätit 14 potatisar och pannbiff den kvällen innan jag la mig.

Jag var mycket på sjukhus. Varje år fick jag ta hål i öronen, öroninflammation. Till slut blev jag så van att jag inte ens tog bedövning.

Ja, det var tider, på Bergsgatan. Fyra personer i en etta. Det var en fin tid, men det är bara halva sanningen. Den andra är att det nog också var en ganska tuff tid.