Skillnaden mellan Insta och Facebook

 På väg till affären, knäpper några skott. Jag har ju ändrat hela min inriktning, går över till att skriva, på Insta lägger jag bara färgbilder och vill ni läsa så får ni gå till min blogg. Anledningen är enkel. På Insta går det inte längre att få ny publik. Jag har några tusen följare, men det kommer inte mer och det beror ju givetvis på logaritmer, men också att den nya unga generationen inte alls är så intresserad av den typen av stories som jag sysslar. Fotografi enligt den klassiska modellen är i fritt fall, vilket är tråkigt, men det är ju inte mitt problem. Jag kör på in i kaklet och sedan får det bli som det blir. Det var väl ungefär det jag tänkte då jag gick till affären och handlade och fick dagens chock. Maten är otroligt dyr i Grekland, dyrare än i Sverige, känns faktiskt som mycket dyrare, bara du handlar lite basvaror är du uppe i över fem hundra kronor. Märkligt med tanke på deras inkomster. Hela Grekland är i gungning. 

De unga lämnar landet, de får inga att jobba i jordbruket, förr kunde de få hit albanerna, två dagslöner i Grekland motsvarade en månad i Albanien. Nu har förhållandena jämnats ut och nu söker man med ljus och lykta efter folk från Indien eller Pakistan, Afrika, folk som kan jobba för skitlöner, ren utsugning om vi ska snacka klarspråk. Folk renoverar en liten ruin, etta, med plats för kanske tre sängar, vill ha 1400 euro, 15000 kr för den om ni kommer en vecka i juli nästa år. Det har fullständigt freakat ut i Grekland. Och det är också beviset på vår egen utarmning, den kultur som bara bygger på pengar.Men den finns undantag, det finns små öar som gör sig självständiga med el, skapar en ekovänlig turism, tillåter inte stränderna att våldtas av solbäddar och massturism. Leta och du finner. 

När jag går hem kommer en bonde med sina getter, givetvis är några ihopbundna med benen, totalt förbjudet, och jag pekar på geten med repen, men ägaren ser bara rakt fram där han driver getterna från sin scooter. Life goes on, som man säger så....