The bleak blog
Vaknar förkyld. Min nya e-bike står i rummet och vill testas men det är ju ett jävlans väder. På Naxos regnar det idag också. Det är det ställe som gör mig lyckligast i livet. Jag funderar ofta på VAD det är som gör mig lycklig. Min fru och mina barn, några fina vänner. Det är en sak, viktig sak, men det finns något annat också, det där läget, där man är inkapslad med orden eller bilden. Där man är i en trygg bubbla, leker med sin fantasi, där man tillåter sig allt.
I den bubblan är jag lyckligast. Min stora förmåga i livet är väl tilltron till min bubbla. Att det räcker med att kliva in i den så lever jag ett bra liv. Att skapa bubblan är inget problem, det handlar bara om att TRO och skita i vad andra tycker. ATT TRO MAN KAN and FUCK the rest.
Livet har lärt mig en stor sak och det är att man lever bara i den tid man är, varken före eller efter kan du göra något åt. Det är den tid du har som räknas och vad du gör med den är bara ditt problem och ditt ansvar. Glöm resten, försök inte anpassa dig.
Man har ansvar för barn, kärlek, vänner och miljö, det kallas folkvett. Är inte så svårt att förstå, den enklaste formen handlar om hur du vill bli behandlad, vänd på den tanken, behandla andra på samma sätt och kanske ännu lite bättre så är saken klar.
Det skrivs om män som hatar kvinnor i DN. Det är sorgliga artiklar men också extremt korkade där det tillåts sägas den ena dumma grejen efter den andra. Idag skrev någon om att män förr räknade med sex när som helst och hur som helst på sina villkor. Vad är det för jävla idioti? Jag är sjuttio år och har varit med ett tag om man säger så och har aldrig upplevt eller hört talats om något liknande.
Den stora sorgen idag är de unga, att de tappar lusten för livet. Det är faktiskt så det är. De har alldeles för mycket skit att tampas med. De borde få ägna sig mer åt sex, lust, lek och äventyr. Varför ska de vara sååå förbannat duktiga hela tiden. Grejen är ju att det behövs inte. Hela den här duktighetsgrejen är ju en kapitalistisk uppfinning, att vi ska vara ultraduktiga för att någon ska tjäna mer pengar på det hela och sedan trappas det upp, nästa generation måste vara ännu duktigare för konkurrensen kräver det och långsamt försvinner det roliga, njutbara i livet och kvar återstår bara stress och höga banklån för vissa, arbetslöshet, stress och taskig lön för andra. Ingen frågar sig vad lusten och och livets glädje tar vägen?
