Fredag

Jag letar mig till Norrland. Letar bilder till ett nytt projekt om min mamma. Jag hittar en del gamla bilder, tar en del nya. Den vanliga kompotten. En massa intryck som är nya, men lika förbannat riktigt gamla, kommer över mig. Man kan säga att det är de intrycken som gjorde att jag tidigt lämnade min uppväxtstad och reste till Stockholm som ung och därifrån ständigt ut i världen.

När jag tittar på tvprogrammen så ser jag en jätte-TV med 80 kanaler typ. Och alla är helt värdelösa. Möjligtvis kan man se kanal ett och två en stund men resten är ju bara att ge upp och överallt där jag är ser folk på program, typ Bonde letar fru eller vad det heter, Bytt är bytt. Efter en kväll med sådan skit är jag helt dränerad.

Nåja, men det är en slags tärande fördumning som pågår. Jag tror inte det var så förr, då var storstaden och landsbygden jämbördig. Idag känns det som det mesta utanför de stora städerna faller och faller och faller och blir enkelspårigare och sämre hela tiden. Det är verkligen inte bra.

Ärligt talat så fattar jag inte varför det blir så, när du tex i de flesta småbyar i tex Grekland eller Spanien kan gå på en krog och ha kul samtal, äta fantastisk mat. Det är inte så enkelt på den svenska landsbygden. Gilla det eller inte, men så är det.

Jag ska längre norrut. Det är den nordligaste Sverige som är det mest intressanta Sverige. Där uppe där naturen är stenhård, där det fortfarande finne en slags egen kultur. Det är dit jag ska.