Det tysta trädet
Det var som min polare sa: Du är priviligerad. Det stämmer. Jag vet inte hur det gått till men jag är det och det kanske beror på att jag sedan 18 års ålder bestämt mig för att leva det här livet. Jag har aldrig strävat efter pengar men frihet, tid, egna tankar.
Det går men det är som Dylan säger: Alltid någon man ska betala något till. Gäller bara att bestämma vem man ska betala till. Det går bra för Dylan och Lundell. Gubbarna har fått fart igen och det beror bara på att de levererar kvalitet. Det håller i längden, alltid.
Funderar över dubbelmoralen. Många av mina vänner har flygskam, miljö hit och dit, men om en annan kompis reser bort så är man snabb och gratulera, applådera resan till typ Bali, Thailand eller Grekland. Så fint, underbart, fin resa, ha det bra,,,om man nu har flygskam, ångest över miljön varför applåderar man, varför ställer man inte frågan: Vad fan gör du där?
I livet är det mycket man inte förstår och i Sverige förstår jag aldrig konflikträdslan. Denna rädsla att säga något rakt på sak. En annan sak som slår mig är då folk lägger upp bilder från sina resor. Det handlar nästan alltid om vad dom äter. Middagen eller frukosten är ett tungt motiv. Varför är det så? Är det något genetiskt betingat?
Det är fascinerande att se hur den svenska fotoscenen långsamt havererar och splittras upp. Det är gubbar där och det är gubbar här. Det saknas ett forum och en scen för de unga inom fotografin och det är märkligt att det inte finns några unga fotografer som lyser upp tillvaron. Det är som om de inte vill vara med? Kanske Planket, denna underbara tillställning, eller Kulturhuset, skulle satsa på en ungdomsutställning ett år, kalla den DE UNGA och bara visa fotografi från människor som är yngre än tjugofem, så man får en känsla av vad som är i tiden, hur riktningarna går osv.
Anders Petersen fick det fina Lennart Af Petersenpriset. Det är ett fint pris, som även jag och Smollan och några andra fina fotografer fått, men priset pekar också på en speciell sak och det är att trots Stockholm innehåller så många fotografer så finns det knappt tio stycken i alla generationer som skapat ett material som duger och håller kvalitetsmässigt för ett så vackert pris som Lennart af Petersens. Anders har genom åren gjort fenomenala Stockholmsskildringar, den första med Kenneth Gustavsson, sedan Gröna Lund, Kungsan, Röda Rummet, Gallerian, hyreshuset till Pockettidningen R, massor med makalöst fin Stockholmsfotografi. Så Grattis.
