Tisdag, sydlig vind

Trodde väl aldrig att jag vid sjuttio års ålder skulle snacka om sydlig eller nordlig vind. Jag kan säga att den nordliga Meltemin, är den man vill ha. Den är svalare och piggare, krispigare. Den sydliga är fet, fuktig, hopplös.
Sydlig vind just nu, alltså.

Jag hänger runt, arbetar, letar i gamla texter, som den här tex.

"Vi simmar strax under ytan. Min dotter upptäcker  sjöstjärna nere i en skreva på botten. Vi dyker upp och ner, jag ser hur bra hon simmar. Tiden är kommen då hon snart är  bättre än mig på allt fysiskt. Hennes smidiga, smala kropp far som en dopping i vattnet. När hon kommer för nära knuffar jag bort henne och hon flyter iväg lätt som en fisk. Tänk om det var lika lätt i verkliga livet. Jag har bara erfarenheten kvar som motvärn  och skydd mot hennes  vetgirighet. En annan dag hittar vi en köttätande växt på botten. Jag sticker ner handen och växten tar grepp runt min arm. Några veckor senare skall hon resa hem. Vi står på flygplatsen  vid boardingkontrollen. Hon skall resa ensam för första gången. Kaxig och nervös, sorgsen  på samma gång. Den smala kroppen som sett så stark ut i vattnet,  ser sårbar ut i flygplatsens neonljus. Hon kramar mig och säger plötsligt: Pappa, den där växten som var köttätande.....kan du inte mata den med köttbullar en dag  och  berätta  hur det gick? "

Ganska fin, annars är det otroligt intressant att backa tillbaka till typ 2000 och läsa dagböcker som jag gör just nu. Jag hade en vilt liv, tex hade jag typ 8 utställningar varje år. Inga problem, med det. Nu kanske jag har en eller två och väntar på att få göra en större. I mina ögon är en utställning med mindre än 30 bilder ingen utställning.

Så är det. Sydlig vind. Ni kan lägga ihop resten själva.