Kattvakt och året om på Naxos

Året om på Naxos/ Grekland

Vännen Ulla tyckte jag skulle beskriva hur det är på vintern på Naxos. Jag ska beskriva det och även hur det är att bo året om på en ö i Medelhavet.

Ulla och hennes kompisar bodde i våra 300 år gamla stenhus förra vintern. Den värsta vintern på 80 år enligt lokalborna. Det regnade otroligt mycket och var hårt väder och stenhus blir kalla i regn. De frös som fan och fick aldrig upp värmen riktigt. Jag kom ju i februari/ mars och då bodde en annan kvinna där och vi frös inte. Den kvinnan vill dessutom komma tillbaka och bo i våra hus på samma villkor den här vintern. Onekligen var det en jobbig vinter och det kan enklast beskrivas med att året innan betalade jag i elräkning, värmning, 70 euro för fyra månader. I vintras betalade jag 1340 euro för samma tid. En skillnad mellan 700 kr och 14 000 kr .

Så kan man ju inte ha det så därför köpte vi ny modern vedkamin och kylan i huset är väck, men det betyder fortfarande att man bor i stenhus och man får ta på sig varma strumpor och en liten tröja inomhus.


En ö som Naxos dör på vintern och jag tycker mycket om det. Byarna går på lågvarv, vår by har på sommaren fem familjer, på vintern är jag ensam eller tillsammans med grannen Steinar. Jag älskar det också. Jag har max tio minuters promenad till den större byn Chalki, som är vårt centrum, vårt hangout, där mataffär, tre kaféer, apotek och polare finns. Det är dött, men då jag ledsnar så tar jag bilen en tre gånger i veckan och kör in till stan, 20 minuter, eller buss, 30 min, och hänger där och kollar in folk. När man tycker man behöver lite riktigt stadsdrag så åker  man över till Aten, en stad som har allt och är helt fantastisk på vintern. Det kostar ca 60 euro t/r och tar en halvtimme med flyget eller  med båten. Ett äventyr helt enkelt.

Vintern är en slags meditaion, allt är som en djungel, allt blir enormt grönt, har aldrig sett en sådan grönska och apelsinerna och citronerna lyser i vår trädgård. Nätterna är knäpptysta och man kan höra vinden vina över taken då det stormar.

Det är ett klimat för en otroligt social människa som klarar ensamheten. För mig är det perfekt, vintern har alla aspekter, tufft väder, nästan religiösa dagar då solen skiner. Det är en makalös känsla att sitta på verandan och se bergen då solen skiner i december. November och halva december är inte speciellt svåra att leva under. Det vi kallar vinter kommer ungefäri mitten av december och slutar i början av mars.

Ja, vintern är lågtryck, ensamhet men också en fantastisk tid för vandringar, kontemplation. Själv kan jag ligga i timmar på kvällarna och stirra in i en brinnande brasa.

Sedan kommer våren, mars till början av maj, sedan skrivas värmen upp. Jag är ju numera halvgrek och har lärt mig hantera värmen. Den enda tiden då jag fullt ut njuter av solen är på vintern, hösten och våren, då solen är fantastisk, som en svensk drömsommardag, resten av tiden jui, aug, halva september, håller man sig i skuggan och låter bara solen träffa sig då jag tar ett bad.

Jag slutar aldrig förvånas över folk som kommer hit och de första de gör är att slå på ACn. Vi har AC överallt men använder den mest som värmekälla. Man behöver ingen AC i stenhus om man fattar hur man ventilerar stenhus, dvs stänger dörrar och fönster på sommaren.

Så kommer tiden från maj till mitten av september, där juli och augusti, är en otroligt social tid, man träffar folk hela tiden, dag och natt, sedan kommer den bästa tiden, oktober, nov, fram till december, en slags utandning då ön är så vacker att det är obeskrivligt. December, jan, februari är vintern, den ensamma tiden, utandningen.

Jag är ju svensk i grunden, bor med min fru i Stockholm, men jag skulle aldrig återvända till Stockholm om inte hon bodde där. Stockholmsvintrar,  är det mest deprimerande jag vet. Ingen snö, ingen kyla, supermesigt väder, ett väder för veklingar som jag brukar säga.

Då föredrar jag en hård grekisk vinter med stormar, dagar av fantastisk sol, dagar i ensamhet, dagar vid havet då man ser färjorna kämpa för livet. Ett slags drama, ett upp och ner, en slags svart och vit livsstil, ungefär som de bilder jag tar.

Så om jag ska förenkla det jag skrev, så finns det egentligen bara ett problem och det är kylan, fukten i stenhus på vintern. Det är ett problem som finns i hela Medelhavet men vi har nu löst det genom att köpa vedkamin. moderna saker som värmer vårt hus hur enkelt som helst. Ja, man måste hugga lite ved, men sådan är tillvaron i bergen på en grekisk ö.