måndag 26 mars 2018

Barnböcker, ett mycket intressant kapitel i bokfloran









Barnböcker och djurböcker är ett marigt kapitel inom fotografin. Det mesta är skit, mest beroende på att det för ofta handlar om att göra saker och ting gulliga. Djur är djur och barn är små människor.

Jag letade upp tre barnböcker i hyllan. Tre böcker som jag tycker står ut, är annorlunda och handlar om livet. Först ut är Gunnar Smolianskys BARN, där hans stillsamma fotografstil får mig att känna att Gunnar liksom kidsen, hänger i ett hörn, att han ingår i gänget. En av de bästa barnböckerna alla kategorier som producerats i det här landet.

Den andra boken, Åke Hedströms bok om Emma, som dör i allergi, är tung, smärtsam och oändligt vacker i sin kärlek. Det är en bok man vill gråta till, men som också stärker en. Det är en fantastisk bok. Hedströms avvaktande, milda stil, får Emma att träda fram som en individ, ett barn, ett barn att älska. En bok jag ofta tar fram för sitt mod, sin kärlek.

Sedan tog jag mig friheten att ta med min egen bok, Småmänniskor, där Tina Messing skrev en underbar text. Min fotografiska stil är mycket mer driven, attackerande, påflugen. Jag skulle verkligen önska att jag kunde vara så stillsam som Hedström och Smollan, men ack nej, min karaktär är en annan, nervigare, nervösare. Min bok är också vildare i trycket även om Gunnars verkar ha ett formidabelt gammaldags tryck. Shit, så bra.

Ja, barnböcker kan handla om livet, och bör handla om livet.  När jag skriver det så går ett dagis förbi mitt fönster, jag knäpper en ruta genom fönstret,,,som en sista punkt i den här texten.