onsdag 21 oktober 2015

Ny dag, ny tid, balen är över.

Ny dag. Ny tid,

Det regnar då jag vaknar. Mallis är passerat. De nödvändiga aktionerna genomförda. Passerade Galleri Axel, såg Markus Jernemarks utställning, såg fint ut. Gick och köpte nytt gymkort, men det känns som om det inte blir något på gymmet idag.

Det regnar. Det är uppenbart att det hårdnar i samhället igen. Vänster/högerskalan måste upprättas på allvar igen och den största frågan är som alltid fördelningspolitiken. Hur kan de som är rikast alltid få mest hela tiden. Borde det ändå inte i en civiliserat samhälle gå mer till de som inget har än till de som har? Är inte det en mänsklig princip.

Det tjatas om ränteavdrag? Jag säger bara, för varje ombildad borätt ska det krävas två nya hyresrätter och billiga ska dom vara. Bankerna gick sämre än väntat? Jaha, men hur bra hade man väntat att de skulle gå? Dessa jävla dagis som tjänar hur mycket pengar som helst och kan göra vad fan som helst eftersom de vet att staten räddar dom i alla taskiga lägen. Går det bra, pengar till ägarna, går det dåligt, skattebetalarna räddar deras ömma skinn. Bankerna borde börja med att betala tillbaka alla miljarder de fått i stöd av staten innan den börjar yla om att det går sämre än väntat.

Ny tid, regn och nya dagar.

Jag är nöjd med läget. Har Ni sett Tore Johnsons bilder ännu. I helgen är det visst gratis entré på Nordiska. Kan ju vara värt en koll.

Intressant det han sa, chefen för någonting, att Sverige skulle behöva ungefär samma mängd invandring som vi har idag, för att vår ekonomi, pensioner osv, ska fungera i framtiden. Det är det enda argument jag behöver för att välkomna alla som kommer hit. Ni är vår framtid helt enkelt. Välkomna, kör hårt, bygg upp vårt land.

När jag var ung brukade man skämta om Blekinge. Det låg så jävla avigt till att det blev ingen inflöde av folk och man knullade inom släkten o blev ganska bäng i kolan med tiden. Så kan vi ju inte ha det, vi måste ju ha fräscha skallar nu då den nya tiden, nya politiken, den nya framtiden är här, för bara en blind och döv kan ju missa att vi går in i världens största epokskifte nu. Ungefär som då järnvägen började tuffa över amerikanska kontinenten.

Jag är jävligt nöjd med allting, jag tror allting blir bra, man måste bara söka upp de rätta källorna, mixa ungt med gammalt, använda sig av historien, skapa nytt.

Ja, nu när jag skrivit den drapa, ser jag att det fortfarande regnar ute, ser att gymkortet ligger på hallhyllan, men, som den fria själ jag är, tror jag att jag skippar träningen idag. Jag satsar på en ny kopp kaffe istället.