onsdag 14 oktober 2015

Lets talk politics



Min åsikt om vad fotografi bör handla om eller för mig, ska handla om. Skönhet, poesi, politik. Inget av dessa tre värden går att plocka bort ur mitt arbete om det ska vara värt något.

Vad är en kulturarbetare i mina ögon? Jo, en som stärker andra. En som gör andra människor starka, som gör att de vågar, att de lyfter, att de tror på något.

Det är en tung väska jag bär fram nu, men om det ska handla om något så ska de handla om något: Livet, det enda vi har.

Det är en tung väska. En viktig väska, kanske den enda väskan man ska bära med sig. Tanken på hur man gör livet bättre, för alla.

Eugene Smith vae en fotograf som brann. Don MCullin en annan. Bresson en tredje, Mary Ellen Mark en fjärde,,,ni förstår vad det handlar om: Vikten av att vilja göra bra, gott, påverka.

Nu ska jag prata om Bob Dylan. Jag älskar honom. En gång skrev en människa en recension om Dylan, att han stod där på scenen med sina dåliga tänder,,,det var det jävligaste jag läst någonsin. Ungefär lika uselt som David Lagercrantz sk intervju med den alkoholiserade Lundell på en krog en gång i tiden.

Dylan plåtade jag en gång i tiden, på Hurricane, Sarahtiden. Han hade med sig en kvinnlig violinist. Jag blev kär i henne. Bara hon tittade på mig rodnade jag. Det var hemskt, men jag var besatt av henne. Scarlet Riviera, bara namnet. Jag svettas vid minnet.

I alla fall, minnena bleknar aldrig.  En gång på åttio-talet blev jag lite kompis med Lou Reeds fru, den grymma Laurie Andersson.. Vi var i Wien och hon skulle uppträda med sitt bildspel. Det var lite nervöst och jag försökte muntra upp henne och sa något på min usla engelska: I can screw you up.... gick inte hem liksom,,,,och polarn Johnny, som jag turnerade med, fick hoppa in och förklara att jag bara ville få igång henne,,,,ja, herre gud, hur man ställt till det för sig.

I alla fall, politics, här en låt som Scarlett Riviera spelade och jag plåtade henne med mitt 180 mmglugg och då hon log mot mig immade skiten igen...

Hurricane , med Dylan,,,en av de mest politiska låtar som gjorts.