JH Engström , Långt ifrån Stockholm
JH bor ju både i Värmland och Paris och bitvis även i Stockholm. Om jag ska göra en lång historia kort så gillar han inte riktigt Stockholm. Det är många som inte gör det. Ibland då jag går ut på min gata, som är Sveriges hetaste och mest trendiga gata, så kan man höra lantisarna säga saker typ: Hur fan kan man bo här? Eller, så fruktansvärt det är här.
Det säger dom om min hembyggd. Jag kan ju tänka tanken att jag tex skulle åka till Sunne och gå omkring i Sunnes centrum och säga. Fy fan, hur kan ni bo här osv,,,,men det är något som lantisarna tillåter sig hela tiden. Den enkla frågan man ställer sig är då. Varför kommer ni hit och gnäller? Åk och kolla på lite mer älgar eller vad fan ni gillar.
I alla fall. Jag gillar både landsbygd och stad. Mina kvarter är helt enkelt de häftigaste man kan se och vara i, lika häftigt är Värmlands tunga skogar och vilda älgar som dyker upp på vägen när som helst eller Norrlands finaste fjäll.
Nå, tillbaka till JHs bok. I titeln finns ju en motsättning, en konflikt, ett litet skorrande frö, men boken är faktiskt ganska ömsint hållen. JH plåtar väldigt rent på något vis, ett slags accepterande finns det där. Jag tycker om det. Jag klassar nog den här boken som en av hans tre bästa, tillsammans med Härbärge och den lilla boken från Värmland och Paris, som han gjorde med sin sambo Margot Wallard.
