Om tiden och fotografi

 

Kommer våren tidigt i år? Jag och Pål Pommac, min vän i södern, diskuterade livet och fotografin. Hon hade kollat på Peter Turnleys bilder och precis som många, så tyckte hon att de är Parisytliga, en massa kyssar osv... Och det stämmer. Han har haft olika perioder i sitt liv, numera går han mest till Cafe Florè,  det världsberömda kaféet som är en turistmagnet men också givetvis har en del stammisar. Alltid en massa vackra kvinnor som inte har något emot att hamna på bild, det är ju därför dom går till Flore, för att synas och frottera med det vackra folket. 

Men, Turnley, har en annan sida, en tidigare, som är väldigt bra. Han tar en del fina bilder numera också, väldigt ofta men han har blivit slick och hans publik är slick, men han har kvalitet.

I Sverige kollade jag in vilka som är de fotografer som har mest följare på Insta. En klar depression, mode, naket, natur och A1-fotografi. Inte en dokumentärfotograf,,, trist som fan.

Men, det är som det alltid har varit, dokumentärfotografin ligger verkligen taskigt till. Jag har nu i flera år försökt få ställa ut min Retro, ca 200 bilder för att avsluta min karriär. Det är nobben överallt, från norr till söder,, så ser det.

Och ändå, var hittar man sin tröst och sin lycka? Jo hos de fina dokumentär eller fria fotograferna. Jag kollar på Ed van der Elsken, vilken livslust. Det är ofattbart. I Sverige är det som om det svenska svårmodet, typ Bergman tagit över. Det är så jävla svart och skruvat. 

Personligen försöker jag skapa ett band mellan Strömholm och Sune Jonsson, inklusive text, De båda håller sig på mattan, skruvar inte för mycket åt något håll, är inte överpositiva eller slicka, eller ultradepressiva ala kolsvart rum i en källare.

Livet går vidare. Kommer våren tidigare i år?