Morning in South part...

 

Maud och jag på 80-talet. 

Jag tyckte om den där kameravästen. Annars har jag aldrig gillat dom där "Skjutaelefantvästarna". 

Har en stark känsla som jag inte riktigt kan sätta fingret på, det sker något, och kanske har det med Trump o co att göra, Jag inbillar mig att det börjar skapas några sorters alternativ. Jag vill gärna vara med om det, men för att få inspiration, så går jag tillbaka till David Alan Harvey, Imogen Cunningham, Danny Lyon, Ed van der Elsken, bilderna de tog och attityden de hade och har. 

Ränderna går aldrig ur. Maud Nycander gör fantastiska filmer och var en fantastisk fotograf. Hon gjorde en del böcker, ensam och en med Cecilia Borggård. Dom borde ni kolla upp, reportage i sin bästa anda.

Ja, den här känslan. Jag kollar på Bukowski, författaren. Han inspirerar också, detta att inte anpassa sig, eller som han sa: Jag är inte intresserad av att bli berömd eller tjäna pengar. Min grej är att sätta de rätta orden på papper.

Jag tycker mig känna igen något där hos mig själv. En annan aspekt är att man vill få vara ifred och bestämma själv.