Naxos svarta nätter
Naxos svarta nätter.
Jag är på väg mot havet. Jag kan se det stora blå. Jag vill ha heta dagar och mörka nätter.
En gång i tiden försökte jag finna ett hem i Spanien, men var för ung och omogen.
Nu, tjugofem år senare, försöker jag återigen finna ett hem utomlands.
Några kvinnor har passerat genom mitt hjärta, tagit och gett, och lärt mig att livet aldrig blir vad man trodde det skulle bli.
Det är kanske därför tårarna rinner när jag kör ned mot havet. Den fruktansvärda och överväldigande insiken om att man alltid är ensam.
Och ändå - all denna längtan efter kärlek och gemenskap.