Det växer, överallt....

Om ni har kört omkring på den svenska landsbygden så har nu ju sett hur stora de moderna villorna är? Här sker samma sak. Allt nytt som byggs längs kusten tenderar att bli allt större och är dom inte större så det ofantligt fyrkantiga kuber och de är helt enkelt skitfula. Skitfula är ordet. Noll sammanhang och noll inpassning till det grekiska kulturklimatet,,,,finns det inget skönhetsråd på öarna?

Ja, vi hamnar på stranden. Är helt enkelt lite dästa efter gårdagens vernissage. Man måste vila och havet är fantastiskt. Då ser jag nästa galna trend. Plötsligt är stranden full med stora spinakers på pinnar. Jättetält som tar hur mycket plats som helst. Det finns plats för kanske fem, sex personer under varje men vi ser bara par,,,vad fan? Är detta det nya sättet att skaffa sig en campingplats på nakenbadet?

En gång i tiden låg man på stranden med en filt och möjligtvis en transistorradio. Nu känns det som Ikea öppnat filialer på varenda strand i Grekland.

Jag går för att pissa på Vangelis nyrenoverade toa. Det var på tiden. Men, det blev bra och jag pissar som man ska. Rakt och snyggt. På väg tillbaka passerar jag restaurangens baksida. Där sitter dom. De sanna hjältarna. År ut och år in. Ofta är det mormor eller farfar. Potatisskalarna. Jag brukar gnälla då jag blir ombedd att skala potatis. Jag äter helst potatisen med skal. De här potatiskalarna skalar hela dagen, månad ut och månad in.

Det är vackert. De sitter i skuggan och skalar och pratar med varandra. Då jag kommer tillbaka till stranden har ett par amerikanare satt upp en ny spinnaker. Då känner jag att det är dags för en bakelse. Vår lunch kom att kosta 17 euro, två bakelser och kaffe har samma pris. Mycket grädde, men kan man dra några slutsater av det?